Don't judge me before you get to know me.

Jag sitter just nu och äter lite riesen och dricker cola. Jag är så trött på allt idag, egentligen. Men ikväll ska jag vara lycklig, inte ofta jag är det längre, men ikväll så händer det. Jag vet däremot inte vad jag ska ha på mig eller något. Men det tar vi som det kommer :) Jag vet iaf att jag ska vara lycklig med Fanny och Adam. Mina två sötnosar. Sen får vi inte glömma "ove, göran och anders" ; )

igår uttryckte jag mig om mina känslor till tre av mina vänner. Vet inte hur jag ska berätta om deras reaktion, men jag berättade iaf vad som hänt, vad jag känner och hur allt egentligen står till. Jag avslutade även vänskapen med en kär vän, men jag var tvungen att göra det för att jag ska kunna gå vidare.

En sak jag har kommit på om livet är att allt handlar om att gå vidare, du går vidare från varje steg man tar. Men varför ska det vara så svårt att släppa taget ibland? Jag har så sjukt svårt att släppa taget om den här människan som jag avslutade kontakten med igår, jag vet att jag måste ta bort hans nummer och allt eftersom jag annars kommer höra av mig bara för att se hur han mår eftersom jag bryr mig så jävla mycket om honom. Men jag vet att det inte fungerar nu att han och jag är vänner, inte just nu. I framtiden kanske jag säger något annat och så men då får vi ta upp kontakten då och när jag menar framtiden kanske det är, innan jul? efter jul? vad vet jag. Men jag menar inte om 25 år, utan i en närmre framtid. Men varför ska det vara så svårt att släppa taget? Jag förstår inte. Det är väl ändå bara att... släppa taget? Sen en till sak är hur svårt det är att gå vidare från en sak till en annan, det har jag lite lättare för. Jag kan hur lätt som helst gå från en hårfärg till en annan (hah dåligt exempel) men andra har väldigt svårt med det. Men gör man inte det vet man väl inte vad som händer i framtiden? Alltså, man måste gå vidare med sitt liv hur svårt det än är för att kunna nå frammåt.

Min mamma sa igår att livet inte är lätt och hon tyckte det var en bra ide att jag skulle tatuera never give up på min handled, eftersom jag ger oftast inte upp när det blir svårt för mig, utan jag klarar mig igenom det med hjälp från vänner, men även själv. Jag klarar mig oftast alltid igenom.

någon frågade om det var lika rött som på första bilden
här har ni en bild jag tog precis nyss så avgör själva :)
... nu insåg jag att bilden är suddig, men whatever