2011-08-19

Jag gråter bara i regnet

Sitter och lyssnar på en låt/spellista på min spotify som får mig tänka på mycket. Just nu lyssnar jag på - Jag gråter bara i regnet med Newkid. Den får mig tänka på allt i Göteborg, men ändå så mycket annat. Jag vet inte alls varför det har blivit såhär på sista tiden, men jag är inte ens glad länge och folket runt mig börjar märka det. De frågar varför jag ser ledsen ut och vad som är fel. Jag vet ärligt talat inte längre. Jag tror antingen att jag måste ändra hela min livsstil eller om det är något litet som gör allt större. Jag har tröttnat på allt. Jag har tröttnat på att inte veta vad som kommer hända i mitt liv. Jag är rädd för att ta studenten. Eftersom jag är rädd att jag aldrig kommer nå mina drömmar, att flytta från Västerås. Allt skit som har hänt, har hänt i den här usliga lilla stad.   Men jag vill inte heller lämna alla bakom mig.. Jag vet faktiskt inte vad som kommer hända. Jag vill bara flytta hemifrån och starta ett eget liv. Men det är inte heller det som stör mig just nu.. Jag vet bara inte. Jag kanske måste hitta något som kan få mig må bra igen.

men jag kommer alltid tillbaka, det vet jag ju

för det finns alltid något som får mig må bra. Just nu är det att kunna skriva av mig och träffa de personerna som betyder mest för mig i mitt liv. Jag tror jag ska börja leva för alla andra, för att leva för min egen skull har aldrig funkat och nu är jag så långt ner man kan komma och lever jag för mig själv, då hamnar jag tillslut på samma plats som Mikkan. Det vill vi väl inte? Eller? På tal om Mikaela så saknar jag henne enormt, det gör verkligen ont inuti mig. Jag behövde henne i mitt liv då och jag behöver henne nu. Det enda som kan få mig må bättre är att jag vet att hon har det bättre där hon är nu än när hon levde. Eftersom hon sa att det sista hon levde för, det var för mig.

man måste bli svagare för att kunna bli starkare

Jag är inte svag. Det vet jag också. Men ser det ut jag är lika stark som vanligt eller? Jag tycker jag inte är stark. Men jag låter aldrig någon se mig svag. Jag låter aldrig någon riva ner mitt stängsel. "Sometimes you just can’t open up to someone, not because you don’t trust them, because once you tell someone how you feel inside, you’re giving them permission to hurt you." Det är just det ni inte förstår, citatet är så likt mig. Jag ville bara göra mig hörd nu, tack och hej för mig.

Jag gråter bara i regnet. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Glöm inte skriva blogg om du vill att jag ska svara! :*


Puss!