Jag blev rätt så chockerad på de två kommentarerna jag läste nyss. Ena handla om att jag skulle kasta ut någon ur mitt liv och den andra handlade om att jag egentligen har mig själv att skylla men jag borde kolla framåt ur de dåliga dagarna. Det får en att tänka till egentligen, för det finns alltid någon som behöver mig. Finns alltid någon som vill höra från dig, träffa dig, prata med dig eller bara behöver dig. Att man har den tanken i bakhuvudet varje gång man gör ett beslut kan det faktiskt lätta på saker och ting. Det blir helt enkelt bättre på något sätt.
Just nu sitter jag hos världens finaste Adam. Han har lite tokdamp och springer runt i lägenheten och städar. Duktig kille, själv skulle min lägenhet se förjävlig ut men varje gång jag blir arg så brukar jag faktiskt städa. Fråga bara min syster eller mitt ex Martin, haha. Han fick tokdamp på mig varje gång jag inte orkade bråka och började städa i hans rum istället. Haha, sött! Men nu är keviboy här, så jag vet inte vad vi ska göra. Vi har iaf kollat på två filmer idag, the silent house och bernard och bianca, haha hahaha hahahahha vi är söta.
puss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Glöm inte skriva blogg om du vill att jag ska svara! :*
Puss!