It sucks that the one that hurts you,
is the one you want to run to to feel better.
Jag blir sårad. Sårad av hur ni beter er. Och ni säger att jag sårar er hela tiden? Men jag vet inte ens hur jag sårar er, jag är ärlig och ja vi har bråkat och så men kolla runt er? Ni har ju pratat om varann hur mycket som hellst men det står ni inte för? Jag står iaf för det jag sagt, ändå är det jag som blir utanför. Det var inte jag som sa "Han är bara vän med dig och Michéle för att komma in i era byxor", "Han bryr sig inte om dig överhuvudtaget, han tror att han kan få dig när du är sårad". Står ni för att ni sa det? Har ni berättat det för honom? Nej. Så klart inte ni har. Och jag har ju inte ens några bevis på att ni sa det, men jag sa det direkt till Martin efter ni hade sagt det & han kommer ihåg det. Han kommer ihåg precis vad jag sa då - "!"#%¤# och !#¤&¤" sa att !¤#!% bara vill komma innanför mina byxor och jag som anförtrott massor till honom, jag som trodde att han var den enda som kunde hjälpa mig." Ni förstår ju inte ens hur ni beter er. Ni förstår inte att ni umgås som mest med de som snackar mest. Tydligen. När jag träffade er tänkte jag, fyfan va skönt med killar som inte är som tjejer, killar som inte snackar skit och killar som verkligen visar att de inte är idioter. För en gångs skull tänkte jag ta bort min tro om att alla killar är idioter. Men ni gjorde bara det mer trovärdigt än innan. Jag vet inte vad jag har att säga till er. Men ... Jag saknar er, egentligen. Jag saknar hur vi kunde ses när som helst och inte göra ett skit egentligen. Jag saknar det.
Men nu får vi se om det blir som jag tror. Personer kommer in i ens liv i rätt tillfälle, antingen förstör dom eller så fixar de något i ens liv, när de gjort de dom ska så försvinner dom eller så stannar de kvar. Vad gör ni? Stannar ni kvar eller försvinner ni? Tror ni att ni har fixat eller förstört något i mitt liv?
And then she Said, everyone Lies.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Glöm inte skriva blogg om du vill att jag ska svara! :*
Puss!